Anne
Lyckligt interludium
25 okt 2008 14:45Alltså, jag måste bara skriva lite för jag är så lycklig.
Jag vaknade tidigt och helt av mig själv idag, och gick upp, och gjorde frukost, och fipplade lite, och duschade-rakadebenen-tvättadehåret-osv, och sen har jag pratat lite i telefon, och lagat lunch, och nu dricker jag kaffe.
Jag är fortfarande orkeslös, och mest försöker jag väl konservera mina krafter så jag ska orka med konserten ikväll.
Men innan lunch festade jag till det med lite nässpray, vilket medförde att jag faktiskt kände smak när jag åt! Omelett gjorde jag, med potatis, grovriven morot, vitkål, purjolök och smulad fetaost över, och till det hade jag en "sallad" av tomat, gurka och ärtskott. Det med kaffe, och nu är jag i sjunde himlen.
Kaffe är en sån där stapelvara som man vänjer sig vid, man tänker inte alltid på vad det smakar. Men emellanåt när jag sitter där med min mugg och fullt fokus på vad jag håller på med så slår det mig som en fladdrande lyckokänsla i magen, hur otroligt gott det är med kaffe och hur skönt det är att känna den där värmen och piggheten sprida sig ut från magen och till varje nerv i kroppen.
Det är så det är, med alla bästesaker i livet: de finns där jämt jämt, men det är först när man riktar hela sin uppmärksamhet mot dem som de fyller en med den där stolliga glädjen som gör att man bara vill skratta högt. Solglittervärme på huden. Doften av nyhuggen ved medan man fortfarande är varm efter huggandet. Smakerna från mat som är lagad och inte bara hopslängd. bara tår i halvvarmt gräs. Att vila med blicken i någon annans ögon och vara fullständigt närvarande i det.
Ofta går jag omkring djupt nedborrad i mitt eget huvud, men de där gångerna jag bebor mina utkanter och upplever världen till fullo med alla tänkbara sinnen, det är de som gör livet värt att leva. Och inte bara värt, utan alldeles glorious.
