vad är ord? | s:info | SP | ordbok | prenumerera | humör | besökande ord | secretspot | sök | hjälp | logga in

Anne

Vara vuxen

15 sep 2008 21:53
Jag har gått i flera veckor och försökt hitta ett sätt att förhålla mig till mina känslor för han som jag är förtjust i. Det är ju inte det enda jag sysslat med i två veckor, men ändå.

Jag vill inte vara en feg person. Jag vill inte vara någon som spelar spel och gömmer mig. Jag vill vara ärlig och öppen, dela med mig av min kärlek till folk utan förbehåll och krav. Min kärlek är ingen handelsvara som man måste köpa till sig genom löften, min kärlek är något stort och varmt som jag vill dela ut till dem som väcker den.

Och det här är ju ganska simpla påståenden. I princip.

Bökigt blir det först när det ska omsättas i praktik. Jag lär mig, och det är intressant, men det är ju inte utan att man går på en och annan törn.

Jag hittade en bra nivå i känslorna iallafall. Hittade balansen där jag pallade att tycka om utan att kräva något i gengäld. Och så skrev jag ett mail, som också bara var kärlek och alldeles utan krav, och jag fick ett svar som var snällt men avvisande. Och det var svaret jag väntade mig, i den mån jag vågade vänta mig ett svar. Det bästa jag kunde få med de givna förutsättningarna, till och med.

Och jag är stolt över att våga vara ärlig, och jag är stolt över att jag är den jag är.

Men det är klart att det känns sorgligt just ikväll, när jag precis fått det här mailet, efter en lång dag på jobbet. Jag trodde ju ändå vid nåt tillfälle att det fanns nånting där... och varför gillar han inte mig anyways?

Men det reder sig. Jag vet att det gör det. Jag vet att jag kan bära det här, det är egentligen inte ens ett problem. Det bara känns som ett nu när jag är trött.

* * *

Annars måste jag säga att helgen varit exceptionellt trevlig. I lördags var jag ute på lite rajraj med några kompisar, och hör och häpna men jag fick till och med hångla. Eller, jag hade fått mer än så ("men jag kan ta dig ordentligt!" "Tack, det uppskattar jag förvisso, men det blir ändå ett nej") men det kändes inte helt nödvändigt.

I söndags sov jag halva dagen, och andra halvan ägnade jag åt att träffa kompisar. Först en fika med en bekant, ett par timmars småprat om allt möjligt, och sedan middag med två av mina närmaste vänner som resulterade i ett beslut att åka till Dublin på en helgtripp om ett par veckor. Jag är så, så psyched över det! Jag har i princip inte rest i Europa alls, inte utanför norden, och annars har jag liksom "bara" varit i Tanzania och Japan. Och nu ska jag till Irland! Med mina brudar! Hee. :D

* * *

Nu är det inte länge kvar tills jag ska flytta heller. Jag har tagit ledigt i två veckor, och det ska bli skönt. Utöver Irlandstrippen ska jag bara vara hemma och pilla i ordning.

Ja.

Det finns ju bra grejer.

Tillbaka till sidans topp
Pusha
««[bläddra]»»

Kommentarer


Kit: (15 sep 2008 23:06)
Klart det finns bra grejer. Du förtjänar bra grejer, och griper det vackra och lyckoskapande som kommer i din väg, för du är bra på det sättet. Irland! Yay! Fantastiskt skoj. <3

Anne: (19 sep 2008 13:19)
Hee... jag försöker iallafall. :)

Jag vet! Irland! Helt galet. Fast inte som Japan, förstås. ;)

Skriv en kommentar:
Namn:

Kommentar:

Tipsa en vän om detta ord:
Vännens e-postadress:

Anne
600 ord
» Profil
» Prenumerera
» RSS
» Ge Anne en ros

Annes senaste Ord

» Tiden går
30 dec 2012 09:58
» En klassiker
19 dec 2012 12:27
» Kvidevitt
29 nov 2012 20:56
» Söndag i dimma
11 nov 2012 11:06
» Nöjd student
7 nov 2012 09:48
» Allt hö, allt kött
2 nov 2012 08:52
» Ovanlig tid
28 okt 2012 16:12
» Skördar frukter
23 okt 2012 13:51
» Note to self:
22 okt 2012 22:07
» Bud från höstblötan
20 okt 2012 10:02
» Vidare, vidare, utan vidare
16 okt 2012 18:56
» Äntligen fredag
12 okt 2012 20:32
» Huddled Up
8 okt 2012 23:33

Dagens namn: Helga, Olga
:: reklam ::