vad är ord? | s:info | SP | ordbok | prenumerera | humör | besökande ord | secretspot | sök | hjälp | logga in

Althea

Men fan.

26 maj 2013 10:05
Jag lurar mig själv. Jag är så duktig på att ljuga att till och med jag tror på det.












































En enda blick på ditt ansikte fick mig i panik att krama runt ratten så hårt att min fingrar blev vita. Jag fick kämpa emot mig själv för att inte stryka dig över ansiktet. Resten av bilresan spenderades med blicken rakt fram och tårarna rann. Du pratade men jag var tyst. Jag kunde inget säga för rösten bar mig inte. Mina ord hade förrått mig och jag hade sagt det magen ville jag skulle säga. Så jag knep ihop munnen och lät mitt hjärtat krossas ännu en gång. När vi väl började resan upp för the long and winding road så skrek hela min stumma kropp: Bjud in mig på kaffe. Snälla. Den slutade aldrig att skrika och när du steg ur bilen och sa hej då så hörde jag knappt vad du sa, för allt som klingade i öronen var: Bjud in mig på kaffe då för helvete. Men som vanligt hörde du mig inte skrika och jag åkte hem igen.
Plötsligt sitter jag här och vet inte om jag har gjort ett felval. Om vägen jag började vandra egentligen bara är ett enda stort misstag. Samtidigt så vet jag att min tillit till dig är död. Jag vill ha en garanti att du är nykter. Att du aldrig kommer att röra flaskan igen. Att du aldrig drar mig igenom denna skit igen. Men garantier finns inte och dina lögner har så lätt passerat dina läppar tidigare. Det kanske bara blir en till. Sen slår det mig. Den hårda kalla sanningen. Den jag alltid glömmer bort för alkoholen har varit en sådan stor del. Du vill inte ha mig. Eller rättare sagt, du vill inte ha mig med mina två barn. Du vill inte bli någon pappa till dem. Och jag kan förstå det nu. Det tvivel du har. Den känslan. Så jag kryper ännu en gång ihop i en liten boll och gråter för jag vet även att du inte heller vill bo ihop. Vi har ingen framtid. Du vet det. Jag vet det. Jag inser att jag har förlorat den enda man jag någonsin velat leva med. Tårarna rinner och jag inser att allt de senaste dagarna har varit en felbedömning. Ett misstag. Allt är bara du. När har det någonsin varit något annat? De e dark nu.


Tillbaka till sidans topp
Pusha
««[bläddra]»»

Kommentarer


semla: (26 maj 2013 13:17)
Så känns det just nu. Det finns så oändligt många nu! De senaste dagarna var också nun!

Aurora: (26 maj 2013 15:21)
<3

Skriv en kommentar:
Namn:

Kommentar:

Tipsa en vän om detta ord:
Vännens e-postadress:

Althea
477 ord
» Profil
» Prenumerera
» RSS
» Ge Althea en ros

Althea har skrivit om

2017 Vansinne Äcklad 2013 Nuet Livet irritation Barn allt Kärlek Exet Älskar! hejdå Jag Ord

Altheas senaste Ord

» Some die just to live
14 nov 2017 15:59
» Nördord
1 nov 2017 19:29
» Djävla dans
14 okt 2017 20:56
» Kräks lite.
7 okt 2017 19:16
» Allt snurrar kring mig
4 okt 2017 09:59
» Because I´m happy.
26 sep 2017 23:17
» We go driving in your black car
24 sep 2017 01:20
» Skit skit skit
21 sep 2017 20:05
» Carry on my wayward son
5 sep 2017 09:11
» I am the Walrus
29 aug 2017 12:10
» Försent för edelweiss.
16 aug 2017 07:40

Dagens namn: Gudrun, Rune
:: reklam ::