vad är ord? | s:info | SP | ordbok | prenumerera | humör | besökande ord | secretspot | sök | hjälp | logga in

Althea

Baby we were born to die

3 feb 2013 17:58
Han steg upp ur sängen och sa att han inte kunde sova till morgonen. Är det sista gången han sover här vill han inte vakna upp och veta att när han går så är det slut. Han tog på sig alla kläder. Jag låg stilla under täcket och tittade på samtidigt som hela mitt inre skrek ett plågsamt nej. Han satte sig vid sängkanten, kysste min mun och satt kvar. Jag la min hand på mitt lår och vi pratade. Alla mina tårar var förbrukade sedan gårdagen men hela mitt inre var i uppror. Jag kan inte stanna sa han, jag orkar inte fika med dig imorgon det gör för ont. Som vanligt slutade det med att han stannade. Hans hand runt mitt bröst. Mina läppar på hans mage. Det slutar alltid så. Jag la mig stilla bakom hans rygg samtidigt som han somnade. Sömnen kunde inte infinna sig, allt blandades i ett enda stort kaos. Jag älskar honom. Jag hatar honom för att han väljer så fel. Jag är arg. Lycklig. Glad. Förbannad. Sviken. Sårad. Men framför allt förtvivlad. Sliten i stycken för att det var sista gången jag fick smyga min hand runt hans bröst och trycka min överkropp mot hans rygg. Sista gången jag skulle somna till hans lätta snarkningar. Sista gången. Jag och han som skulle ha ett lyckligt slut. Jag och han som skulle stötas och nötas och bråka och älska tills tidens ände. Vad fan! Är det inte så det är menat när man hittar sin själsfrände? Jag somnade till slut och vaknade med hans doft i min näsa. Som vanligt hade han rätt. Det var värre. Värre att han åkte i morse än igår kväll. Värre att sitta och äta frukost och veta att det hela är över. Men absolut värst är det att veta att jag inte kan göra någonting åt det. Ingenting. Jag blir lämnad. För så är det. Hur man än vrider och vänder på det så är det jag som blir lämnad. Han gick ut genom dörren och en del av mig gick sönder. Men jag kan inget göra. Inte heller kan jag vänta på något som kanske aldrig kommer att ske. Jag kan inte vänta på att han ska svepa in i mitt liv igen och säga: Hey, nu är det fixat baby. I´m clean, let´s get married. Istället får jag ställa in mig på att leva utan honom. Hitta nya vägar att gå och andra framtidsplaner. Han har sin väg att vandra. Och jag kan ingenting göra. Men det här var sista gången. Jag kan inte tillåta honom att såra mig längre. Jag kan inte gå in i något där jag blir demolerad om och om igen. Jag kan bara välja för mig själv och gå vidare. För det här var sista gången.



Tillbaka till sidans topp
Pusha
««[bläddra]»»

Kommentarer


Aurora: (3 feb 2013 19:29)
<3

Princess: (4 feb 2013 15:14)
<3

Skriv en kommentar:
Namn:

Kommentar:

Tipsa en vän om detta ord:
Vännens e-postadress:

Althea
477 ord
» Profil
» Prenumerera
» RSS
» Ge Althea en ros

Althea har skrivit om

Bra! känslor 2015 Musik Fin dag beslut stress dagar familj Alkohol saknar 2016 Livet Absurditeter hejdå

Altheas senaste Ord

» Some die just to live
14 nov 2017 15:59
» Nördord
1 nov 2017 19:29
» Djävla dans
14 okt 2017 20:56
» Kräks lite.
7 okt 2017 19:16
» Allt snurrar kring mig
4 okt 2017 09:59
» Because I´m happy.
26 sep 2017 23:17
» We go driving in your black car
24 sep 2017 01:20
» Skit skit skit
21 sep 2017 20:05
» Carry on my wayward son
5 sep 2017 09:11
» I am the Walrus
29 aug 2017 12:10
» Försent för edelweiss.
16 aug 2017 07:40

Dagens namn: Elisabet, Lisbet
:: reklam ::