alein
Hittar oväntat ut
2 sep 2012 23:35Ensam vaken i mörkret igen. Självföraktet vrider sig som en kniv i magen och hela mitt jag vinglar och vacklar. Står där på avgrundskanten, oförmögen att varken falla eller gå därifrån.
Just då, utan att jag förstår varför, är det som om mina ögon plötsligt klarnar. Jag får tag på ett frö att hålla hårt i min hand. Jag får skymten av en gnista djupt inne i mitt bröst.
En skimrande tråd av sanning.